Paddy skrev (fritt översatt från engelskan):
Hej Kjell, jag råkade hamna på din blogg - Trevligt att träffa på en radioamatör som också håller på med fågelskådning. Själv är jag också fågelskådare och du är den andre radioamatören jag träffat på som är fågelskådare. Jag är medlem i Birdwatcher´s Society of Andra Pradesh. En förening som gjort viktiga upptäckter. Medlemmar i föreningen återupptäckte Brown Owlet, som man trodde var utdöd, och Jerdon´s Courser.
Paddy hade bifogat ett foto till mejlet. Han nämnde att det visar den världsberömde indiske ornitologen Sálim Ali på sin motorcykel när han är Stockholm i samband med ett internationellt ornitologiskt möte runt 1950. Paddy nämner också att Sálim Alis bror var radioamatör med signalen VU2ST och var ordförande i den nationella indiska amatörradioföreningen ARSI.
Uppgifterna i Paddys mejl gjorde mig mycket nyfiken. En för mig okänd världsberömd indisk ornitolog hade anlänt till Stockholm på sin motorcykel för 60 år sedan! Vem var han och vilket slags möte var det? Med lite googlande hittade jag snabbt uppgifter om Sálim Ali. En i det närmaste helgonförklarad ornitolog i Indien och dåtida världskändis. Han gav ut Indiens första fågelguide, som blev mycket populär, och gav senare ut ett jätteverk om 10 volymer beskrivande över 2 000 av Indiens fågelarter. En mästare liksom Sveriges egen mäster Erik Rosenberg.
Att det var ett ornitologiskt möte i Uppsala 1950 hittades snabbt på nätet. Det hette The Xth International Ornithological Congress (IOC). Wikipedia kunde upplysa om att den första IOC-kongressen hölls 1884 i Wien där det bl a diskuterades en internationell fågelskyddslag och om att etablera fågelstationer över hela världen. Mötena hålls vart fjärde år. Före och under andra världskriget blev det ett uppehåll. Mötet i Uppsala blev det första på åtta år. Nu blev jag än mer nyfiken. Hade kanske vår egen gigant Erik Rosenberg varit där och träffat Sálim Ali och vilka andra kända ornitologer hade deltagit? Sedan gick det inte att hitta mer på nätet annat än att det hade getts ut en rapport från mötet, Proceedings of the Xth International Ornithological Congress. Och nu hade jag tur. Via Bokbörsen fann och köpte jag rapporten från Antikvariat Röda rummet i Uppsala.
Den digra rapporten på 662 sidor visade sig snabbt vara en guldgruva. Jag fick direkt svar på mina frågor. Sálim Ali och Erik Rosenberg fanns med i deltagarlistan. Där fanns också med flera andra för oss "vanliga äldre skådare" sådana kända personer som, Roger Tory Peterson, James Fisher, Nils Dahlbeck, Kaj Curry-Lindahl, Sigfrid Durango, Nils Linnman och Gustav Rudebeck bl a.
Vid föregående kongress hade det bestämts att den aktuella kongressen skulle hållas i USA, men kriget kom emellan och resor till USA var inte gångbara då de var förenade höga kostnader. Det blev Sverige i stället och staten sköt till lite pengar för mötet. Relativt nybildade SOF, Sveriges Ornitologiska Förening, fick det hedersvärda uppdraget att arrangera kongressen. Att det blev Uppsala berodde på att man ville se att deltagarna hölls samlade och inte bodde på olika platser i storstaden Stockholm. Den främsta anledningen var dock att det ordnades billigt boende i studentrum, som blev lediga efter terminsslutet. Tidpunkten 10-17 juni var lite väl sen för skådande i de exkursioner som anordnades. 6 500 kongressinbjudningar hade skickats ut och det totala antalet deltagare blev 377 stycken från 27 länder. 25 anmälda deltagare nobbades att åka ut från hemländerna Polen, Ungern, Jugoslavien och Tjeckoslovakien. Kalla kriget drabbade också ornitologer. Ingen från Ryssland var inte ens anmäld.
Programmet var helspäckat med föredrag, filmvisningar och utflykter, bl a till Dannemoragruvorna och med ångbåt i Norrtälje skärgård. Det var inga gynnsamma vindar i skärgården så skådarutdelningen blev skral rapporterar Sven Hörstadius i rapporten. Mera intressant för min del, i jakten på utifall Sálim Ali bevisligen träffade Erik Rosenberg, var att det anordnades exkursioner runt om i Sverige före och efter kongressen. Exkursionerna gick till Lund, Öland, Gotland, Närke och Värmland, Handöl i Jämtland samt till Ammarnäs, Kiruna och Abisko i Lappland. Beviset hittade jag snabbt i deltagarförteckningen till exkursionen till Närke. I den deltog Sálim Ali medan Erik Rosenberg ledde exkursionen. Bingo!
Jag lyckades inte hitta några foton från kongressen annat än det enda som finns i rapporten. Men så inträffade något mycket märkligt. Strax före jul guidade min dotter Jenny mig runt i Wadköping i Örebro. Vad fanns där? Jo ett mycket stort antikvariat, Antikvariat Lexica. Jag traskade fram till de välfyllda hyllorna med fågellitteratur och drog på måfå ut en större bok. Boken öppnade sig liksom automatiskt och det första som kom upp var uppslaget ovan. Jag trodde först att det inte var sant, men där i fotot stod Erik Rosenberg till höger tillsammans med Sálim Ali! Jag rös och det kändes som om någon stod bakom mig. Kanske var det Rosenberg, nu som en vålnad?
Boken, med den obegripliga titeln Fågelliv betyder orden - Vandringar i Erik Rosenbergs riken och skriven av Clas Thor 2002, visade sig vara ett praktverk, en enda stor hyllning till mäster Erik! Den går att få tag i hos flera antikvariat.
Jag drog mig till minnes när jag några år tidigare läst boken Wild America att det i förordet stod att författarna Roger Tory Peterson och James Fisher möttes för första gången på Stora Karlsö sommaren 1950. Jag kollade snabbt gotlandslistan i rapporten. Jo det stämde. De var bägge med på den exkursionen. Dessa två ornitologer, som sedermera skulle bli mycket kända av en större publik gav sig 1953 ut på en 100-dagars bilresa kors och tvärs över USA för att skåda fågel. Wild America handlar om den resan och är vackert illustrerad av Roger Tory Peterson. Läsupplevelsen mindes jag som en slags modernare variant av Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau.
Det var tre exkursioner i norra Sverige. I den sista, i Abisko 25 juni - 1 juli, var Salim Ali med. En av guiderna var Carl-Fredrik Lundevall (1921-2014), sedermera en känd ornitolog och författare. I Abisko sågs 97 st arter och på Öland 123 st. Inga dåliga resultat med tanke på de enkla hjälpmedel som fanns tillhands på den tiden.
Uppsala hade således varit värd för de ornitologiska mästare som hade det gemensamma att alla tre, Sálim Ali (1896-1987), Roger Tory Peterson (1908-1996) och Erik Rosenberg (1902-1971), i sina respektive länder gett ut de första moderna fågelguiderna. Något som ledde till ett stort intresse hos allmänheten. Inte minst att också miljöfrågorna blev tidigt väckta och t ex att fågelreservat bildades.
Hur blev då dessa mästare hyllade? Roger Tory Peterson fick hur många utmärkelser och hedersdoktorat som helst i USA. Han hade till och med en gång blivit föreslagen till Nobels fredspris! Salim Ali, som kallades "Birdman of India", blev hyllad från högsta regeringsnivå, fick nationalparker och forskningsinstitut uppkallade efter sig. Men vår egen Erik Rosenberg då? Han blev pappa till naturreservaten Kvismaren och Oset och lär ha fått en gata uppkallad efter sig i Örebro. Han fick Linnémedaljen, men den fick Roger Tory Peterson också. Erik Rosenberg fick inte ens ett hedersdoktorat :-(
Salim Ali skrev den första indiska fågelguiden som hade ett behändigt litet format. Den kom ut 1949 och bidrog starkt till ett stort fågelintresse bland i Indien. Bokomslaget tillhör den elfte upplagan som kom ut 1979 och som innehåller beskrivningar på de 296 st vanligaste arterna.
Det riktigt stora verket, en handbok i tio volymer kom ut under åren 1968-1975. Salim Ali skrev den tillsammans med S. Dillon Ripley. Några år senare kunde alla volymerna läsas utrymmesmässigt komprimerat i "Compact Handbook of the Birds of India and Pakistan". Jag äger andra upplagan av den som kom ut 1987. Handboken är mycket stor med sina 737 sidor uttömmande beskrivningar på 1200 arter. Den väger 2.3 kg! Dessutom ingår 104 st färgplanscher.
"The Fall of a Sparrow" är Salim Alis självbiografi, som han skrev 1985 ett år innan han dog 90 år gammal. Den finns även i en vackert illustrerad upplaga speciellt anpassad för unga läsare (se bokomslaget ovan).
In 1950 the BNHS, as whose curator and editor of publications I functioned since Prater and MCCann emigrated abroad soon after the Independence - the former to settle in the UK and the latter in New Zealand - raised a fund from amongst its menbers to meet the Ornithological Congress in Uppsala, Sweden. This was the first to be held after the Second World War, which had badly disrupted international contact between ornithologists, and the reunion was looked forward to with joyful anticipation.
The Congress was to take place i June in Sweden since it was one the few countries that had escaped practically unscratched from the devastation of the War. The venue was the beautiful university town of Uppsala, the birthplace of Carl Linnaeus, the father of the modern system of nomenclature. I left Bombay by the P. & O. SS Stratheden on 4 May 1950, accompanied by the Sunbeam.
After a week or so in England ... I took a Swedish tourist ship to Gothenburg. After a night with friends of friends in the industrial city of Örebro, I arrived in Uppsala in the afternoon, just in time for the opening session of the Congress, to a mild sensation among the delegates and my friends at my wonderful timing, having ridden out all the way from!
The two post-Congress field excursions from Uppsala I had chosen were to Abisko in Swedish Lappland and Riksgränsen near the Sweden - Norway border. It was all a fantastic fairyland of superb scenery, of snow-patched mountains, rushing torrents and partially frozen lakes and tarns. Around mid-June the breeding of birds was at its height, and for me it was particulary interesting to meet some of our winter-time Indian friends - Curlew, Whimbrel, Rednecked Phalarope, Broadbilled Sandpiper, the two Goodwits and the two Stints - in their summer finery and on their Arctic nesting grounds. ...
Om Salim Ali "The Birdman" på Wikipedia