Jag gillar öppna landskap!
Det största öppna landskap jag varit i är savannen Masai Mara i Kenya. Att glida omkring där i en öpppen jeep, och på nära håll se lejon, elefanter, giraffer med mera, var i det närmaste en religiös upplevelse. Det insmög sig en känsla av att jag hade varit där i ett tidigare liv!
När jag första gången var i Boden för 12 år sedan tipsades det om att det gamla helikopterflygfältet i Boden är ett bra ställe för fågelskådning. Det fick jag uppleva. Att t ex i bil sakta glida fram på startbanorna och se fåglar som jag inte sett tidigare blev som ett mindre Masai Mara. Sedan dess är jag där främst på vårarna. Först kommer tofsviporna och snösparvarna i stora antal. Sedan storspovar och småspovar som jag tror häckar där. Gulärlor av rasen thunbergi hade jag bara sett tidigare på 1960-talet i trakterna kring Nordkap.
Att ett sådant fågelområde ligger bara ett stenkast från ett stadscentrum är unikt. Ett annat stadsnära fågelområde är Mjölkuddstjärn i Luleå som nyligen inrättats med gångstigar och utsiktsplatser. Boden har Helikopterflygfältet och Ronningeängarna. Jag har ingen större förhoppning om att de får vara kvar orörda. Man ska vara rädd om stadsnära stora öppna rekreationsytor. Ingen skulle väl komma på den befängda tanken att förstöra Ladugårdsgärdet i Stockholm!
Tabellen visar de fågelarter som setts på helikopterflygfältet