Den 19 mars fyllde Kurt Johansson år. Lisbeth, Gubben och jag var där. Det dracks kaffe och Birgit bjöd på himmelsk äppelpaj. Kurt och Birgit har Raidis kennel i Boden. De föder upp svenska lapphundar. Gubben är född där. Utanför köksfönstret har de en i särklass välbesökt fågelmatning. Det är skogens fåglar som kommer dit. Gråspettar är dagliga besökare och de hade varit i matningen på morgonen sade Kurt, men tyvärr dök de inte inte upp på eftermiddagen.
Ornitologen och författaren Erik Rosenberg (1902-1971) skriver om smalnäbbade nötkråkan i Fåglar i Sverige (sjunde upplagan 1995 kompletterad av Carl-Fredrik Lundevall):
... är en ras som hör hemma i östra Ryssland och västra Sibirien. Den gör då och då höstetid kraftiga invasioner i nordvästra Europa, tydligen orsakade av brist på cembratallens kottar, denna underarts huvudnäring. Hon ser alldeles ut som vår inhemska nötkråka men har smalare näbb och bredare vitt band på stjärten. Hon kan uppenbara sig litet var som helst i skog och trädgårdar, där hon förföljer getingar och söker mask i det vissna lövet och under kospillning, varjämte hon avsmakar diverse frön och frukter. Mestadels är hon utomordentligt orädd. 1955 häckade ett par på Gotska Sandön och sedan dess ha åtskilliga häckningar konstaterats i anslutning till kulturer av cembratall i Gävle, Junsele i Ångermanland, Umeå och Skellefteå. Hon har också häckat i Medelpad och Jämtland och 1993 visade sig en familj med tre ungar så nordligt som i Boden. Samma år förekom ett misslyckat häckningsförsök i Kalmar. På nytt har hon nu etablerat sig även på norra Gotland.
Kamera
Nikon Coolpix P510
Domherre, talgoxar, grönfink och smalnäbbad nötkråka
Blåmes och större hackspett
Grönfink
Smalnäbbad nötkråka (omärkt)
Smalnäbbad nötkråka (omärkt)
Smalnäbbad nötkråka
Smalnäbbad nötkråka (trol. ringmärkt av Jan Andersson, NOF)
Nötskrika
Smalnäbbad nötkråka
Ornitologen och författaren Erik Rosenberg (1902-1971) skriver om smalnäbbade nötkråkan i Fåglar i Sverige (sjunde upplagan 1995 kompletterad av Carl-Fredrik Lundevall):
... är en ras som hör hemma i östra Ryssland och västra Sibirien. Den gör då och då höstetid kraftiga invasioner i nordvästra Europa, tydligen orsakade av brist på cembratallens kottar, denna underarts huvudnäring. Hon ser alldeles ut som vår inhemska nötkråka men har smalare näbb och bredare vitt band på stjärten. Hon kan uppenbara sig litet var som helst i skog och trädgårdar, där hon förföljer getingar och söker mask i det vissna lövet och under kospillning, varjämte hon avsmakar diverse frön och frukter. Mestadels är hon utomordentligt orädd. 1955 häckade ett par på Gotska Sandön och sedan dess ha åtskilliga häckningar konstaterats i anslutning till kulturer av cembratall i Gävle, Junsele i Ångermanland, Umeå och Skellefteå. Hon har också häckat i Medelpad och Jämtland och 1993 visade sig en familj med tre ungar så nordligt som i Boden. Samma år förekom ett misslyckat häckningsförsök i Kalmar. På nytt har hon nu etablerat sig även på norra Gotland.
Kamera
Nikon Coolpix P510