En orre


Igår var det fint vinterväder igen med bara några minusgrader. Vi bestämde oss för att åka till en fäbodvall som heter Norramarka och som ligger ca 5 km öster om Sävast. Under vintertid går det att åka bil dit på en ca 4 km lång skogsväg. När det är barmark är vägen tyvärr låsbommad av det lokala jaktsällskapet. De vill visst ha storskogen för sig själva. Vi mötte flera bilburna jägare, några skoteråkare och faktiskt en skidåkare. Skidåkare är konstigt nog sällsynta här. Vanligast är stavgångare, skoteråkare och sparkåkare.




Från Boken om Sävast - Från medeltiden till vårt sekels början av Stig Rönnqvist m fl (1983) berättas det om Norramarka fäbovall. Fäbodvallen började användas i början av 1800-talet och hade som mest 16 fäbodstugor 1870. 1934 upphörde verksamheten. Vägen till vallen kom till i början av 1900-talet. Innan dess hade stintorna som regel varje dag med ok burit mjölken till Sävast. Det var morgonmjölken och kvällsmjölken bars av de manspersoner som hade följt med stintorna tillbaka efter morgonmjölksleveransen. När vägen blev klar användes skottkärror. Huga, vilket slit det måste ha varit!



Från fäbodvallen promenerade vi ca 2 km i nordöstlig riktning på ett skoterspår. Skoterspår är tacksamma att promenera på. Utanför spåren behövs det skidor eller snöskor.


När vi kom fram till en kraftledningsgata såg jag med handkikaren en svart prick i en talltopp. Avståndet dit uppskattade jag till drygt 700 m. Fotot ovan är taget med en Sony NEX-6 kamera med zoomen i 16 mm läget.


Jag tog snabbt upp storkameran, en Canon 550D med 300 mm Canontele plus 1.4 ggr förlängare, ur ryggsäcken och resultatet blev som ovan.


Först när jag förstorade bilden kunde jag med viss fantasi konstatera att det var en orre som satt i talltoppen!

Inte så långt från där vi såg orrpricken ligger ett naturreservat som heter Gjutberget. Dit har jag tänkt bege mig flera gånger under barmarkstid. Kanske det blir av i år om inte björnfrossan slår till. Reservatet som är 93 hektar stort kom till 1984. Länsstyrelsen informerar om att rikedomen på gammelaspar gör området till ett paradis för hackspettar och andra hålbyggare. Här har man chans att se Norrbottens alla hackspettarter, även gråspett. Området är bland fågelskådare känt som rika ugglemarker.