Kryss - Tuvsnäppa

Fortsätt till huvudinnehåll

Leta i den här bloggen

Kryss - Tuvsnäppa

september 29, 2009

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

Tuvsnäppa tillsammans med kärrrsnäppor, Fysingen, 29-30 september 2009

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tuvsnäppa

http://en.wikipedia.org/wiki/Pectoral_Sandpiper

.

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

Populära inlägg

Hänglavar

Uppe i norr är det vanligt med lavar i träden. Både i gammal och yngre skog. På granar utmed "hundstigen" i norra Sävast i Boden är det gott om dem. Jag tror att de lavar vi ser här är vanlig skägglav och brunsvart tagellarv. En lav hade stark svamplukt. De hänger här också i mindre omfattning på björk och låga tallar. (Foton ovan är tagna i Sävast den 18 februari 2014.) Wikipedia Skägglavar (Usnea sp. (Parmeliaceae)) är hänglavar som både är vanliga och sällsynta i Sverige. Den vanligaste heter Usnea filipendula och kallas allmänt för vanlig skägglav. Den i dag mest hotade arten är långskägg, Dolichousnea longissima(hette tidigare Usnea longissima), där bålen kan bli mer än meterlång. Skägglavar är känsliga för luftföroreningar och fungerar därför som indikatorarter. Skägglavar innehåller mycket kolhydrater och kan ätas efter urlakning. Ett sätt att tillaga laven är att låta den dra i vatten i 2–48 timmar och därefter koka den i 40 minuter i nyt

Fågelläten med text

Det lär tvistas om värdet med beskrivningar av fågelläten med text. I brist på annan möjlighet så är det väl bättre än ingen beskrivning alls. Jag har roat mig med att jämföra några lätesbeskrivningar och andra fågelljud författade av Erik Rosenberg i Sveriges fåglar från 1953 och Lars Svensson i Fågelguiden från 2009. Valde att jämföra vad som beskrivs för vanliga simänder. Flera lätebeskrivningar är helt lika och det kan undras över vilka ursprungskällorna är. I Fågelguiden ges ingen credit till någon härför. Rosenberg skriver ärligt när han inte själv hört fågeln: "det uppges att ..." och när han sett lätesbeskrivningen någonstans skriver han: "brukar omskrivas med ...". Beskrivningarna tar sig ibland nästan poetiska uttryck från bägge författarna. Rosenbergs är förstås ibland föråldrade som t. ex. att sjöorrens visslande låter som radions tidssignaler. Svenssons beskrivning av brunandhonans läte begriper jag inte: "... rullande ”brre-a” (antytt nedåtkrökta

Äggskal

Den 19 juni 2013 hittade Lisbeth och jag ett stort äggskal i naturreservatet Svanahuvudet . Reservatet ligger 13 km Ö Harads i Bodens kommun. Mätte upp största diameter till ca 40 mm och största längd till 58 mm. Här är äggskalet jämfört med ett 63-73 g köpeägg. Det är inte helt lätt att hitta uppgifter på nätet om fågelägg. The British Wildlife Wiki har en fotoidentifikationssida med vanliga fågelägg. Vårt upphittade äggskal ser ut att likna ett fjällvråksägg (Roug-legged Buzzard). Enligt Wikipedia är en fjällvråks äggstorlek i snitt 44.7 mm brett och 56.4 mm långt. Så vårt äggskals storlek ligger i samma härad. Kanske vårt äggskal tillhör en annan fågelart? Någon som vet? Att vi även hittade färsk björn- och älgspillning och inte så färsk renspillning är en annan femma.

Använder Blogger