Erik Rosenberg beskriver backsvalan i Sveriges fåglar (1953): Backsvalan är den minsta och kanske näpnaste av svalorna. Till färgen är hon på ryggsidan enkelt brungrå och på undersidan vitaktig med ett mörkt band över bröstet, som är hennes säregna kännemärke. Stjärten inskärning är mycket grund. Vingföringen är fjärils- eller fladdermusaktig, flykten ibland pilsnabb och kastande. Lätet är ett tonlöst raspande som av sandpapper, ä s t-ä s t, som hon ibland kan dra i snabba haranger. Backsvalan är kanske ännu mer förtjust i vatten än de andra svalorna, men då hon för sin bosättning är bunden vid branta jordväggar måste hon ibland häcka långt från sjö eller älv. Vid rasbranter vid åarnas eller älvarnas grus- eller torvstränder har hon sina naturliga bosättningar, men grusgropar och andra skärningar i jorden passa henne också utmärkt. En del kunna bo i stenrösen vid sjöarna eller i sågspånshögar. Hon är grävande fågel, som med fötterna tar upp en gång på metern eller mer in i marken och där gör en liten utvidgning för boet. Som hon är mycket sällskaplig och bosättningsmöjligheterna äro begränsade kunna ibland kolonier påträffas, särskilt norrut, med hundratals bohål intill varandra. Vid en sådan stor koloni går det livligt till, det är ett ständigt kommande och farande av jordgrå små fåglar, som gräva och jaga varandra på lek och stundom på smått allvar, varvid slagskämparna kunna hamna pladask i vattnet. I boet som är byggt av torrt gräs och fjädrar, ligga fyra till sex till färgen rent vita ägg, fast de någon gång kunna vara prickiga av flugsmuts. I motsats till de andra svalorna läggs blott en kull och fram i augusti samlas allt vad backsvalor heter vid sjöarna, där de jaga mygg över vass och vatten. Vid lämpliga vassjöar söderut i landet ser man i månadens slut myriader backsvalor, som om kvällarna gå till ro bland vassrören och om morgnarna stiga upp strax före soluppgången för att högt uppe ta emot de första strålarna och sedan slå ned i vassruggarna som bisvärmar för att ordentligt sola sig en stund. Lärkfalken brukar passa på vid sådan svalmöten. När han dyker upp vid horisonten, stöter den första svala, som får se honom, ut sitt varningsläte och på ögonblicket liksom sopas alla de tusende små fåglarna upp i luften och och sluta sig till en tät svärm. I den formeringen äro de säkra för rovfågelangrepp, men ve den svala som ej hinner med i vändningen, när lärkfalken kommer skjutande med fallhöjd och indragna vingar! Vintertillhållet för backsvalan är tropiska Östafrika och Sydafrika.
Om backsvalan/Sand martin i Wikipedia
Svenska
English
Kamera
Canon 700D
Canon EF 300mm f/4 IS USM
Canon 1.4x EF Extender