Natur

2020 1
- augusti 1
2019 20
- november 2
- juli 4
- maj 2
- april 7
- mars 1
- februari 3
- januari 1
2018 29
- november 5
- oktober 2
- september 6
- juli 6
- juni 4
- maj 4
- april 1
- februari 1
2017 34
- oktober 1
- september 1
- juni 1
- maj 12
- april 16
- februari 2
  - Bleka talgoxar
  - Pocketkikare
- januari 1
2016 41
- november 1
- september 2
- augusti 6
- juni 5
- maj 9
- april 15
- mars 3
2015 21
- oktober 2
- augusti 1
- juli 2
- juni 5
- mars 4
- februari 1
- januari 6
2014 70
- december 4
- oktober 6
- september 2
- augusti 2
- juli 4
- juni 7
- maj 20
- april 9
- mars 7
- februari 8
- januari 1
2013 58
- november 10
- oktober 7
- september 4
- augusti 2
- juli 12
- juni 3
- maj 5
- april 5
- mars 1
- februari 4
- januari 5
2012 41
- december 1
- november 1
- oktober 1
- september 3
- augusti 2
- juli 4
- juni 8
- maj 5
- april 3
- mars 4
- februari 5
- januari 4
2011 80
- december 3
- november 6
- oktober 5
- september 6
- augusti 8
- juli 6
- juni 6
- maj 13
- april 9
- mars 9
- februari 3
- januari 6
2010 98
- december 5
- november 12
- oktober 17
- september 4
- augusti 2
- juli 11
- juni 7
- maj 19
- april 12
- mars 4
- februari 1
- januari 4
2009 26
- september 2
- augusti 1
- maj 3
- mars 6
- februari 7
- januari 7
2008 31
- december 2
- november 1
- oktober 2
- september 3
- augusti 1
- juni 4
- maj 17
- april 1
1988 1
- september 1
1975 1
- februari 1

Visa mer Visa mindre

Populära inlägg

Uppe i norr är det vanligt med lavar i träden. Både i gammal och yngre skog. På granar utmed "hundstigen" i norra Sävast i Boden är det gott om dem. Jag tror att de lavar vi ser här är vanlig skägglav och brunsvart tagellarv. En lav hade stark svamplukt. De hänger här också i mindre omfattning på björk och låga tallar. (Foton ovan är tagna i Sävast den 18 februari 2014.) Wikipedia Skägglavar (Usnea sp. (Parmeliaceae)) är hänglavar som både är vanliga och sällsynta i Sverige. Den vanligaste heter Usnea filipendula och kallas allmänt för vanlig skägglav. Den i dag mest hotade arten är långskägg, Dolichousnea longissima(hette tidigare Usnea longissima), där bålen kan bli mer än meterlång. Skägglavar är känsliga för luftföroreningar och fungerar därför som indikatorarter. Skägglavar innehåller mycket kolhydrater och kan ätas efter urlakning. Ett sätt att tillaga laven är att låta den dra i vatten i 2–48 tim...

Fåglar i trä

I postmuseum i Jokkmokk finns hantverk och konst till salu. Kjell Wågberg visar där upp en imponerande samling av skickligt och konstnärligt snidade fåglar. Alla är till salu och jag kunde inte motstå att köpa den tretåige hackspetten. En fågel som jag inte sett och bara varit "nära" att se några gånger på Södertörn söder om Stockholm. Tretåig hackspett (hane) - Kjell Wågberg Jokkmokk -11 PICA-TRÄFÅGLAR - Jokkmokk 070-6089229 wagberg.kjell@gmail.com .

Fågelläten med text

Det lär tvistas om värdet med beskrivningar av fågelläten med text. I brist på annan möjlighet så är det väl bättre än ingen beskrivning alls. Jag har roat mig med att jämföra några lätesbeskrivningar och andra fågelljud författade av Erik Rosenberg i Sveriges fåglar från 1953 och Lars Svensson i Fågelguiden från 2009. Valde att jämföra vad som beskrivs för vanliga simänder. Flera lätebeskrivningar är helt lika och det kan undras över vilka ursprungskällorna är. I Fågelguiden ges ingen credit till någon härför. Rosenberg skriver ärligt när han inte själv hört fågeln: "det uppges att ..." och när han sett lätesbeskrivningen någonstans skriver han: "brukar omskrivas med ...". Beskrivningarna tar sig ibland nästan poetiska uttryck från bägge författarna. Rosenbergs är förstås ibland föråldrade som t. ex. att sjöorrens visslande låter som radions tidssignaler. Svenssons beskrivning av brunandhonans läte begriper jag inte: "... rullande ”brre-a” (antytt nedåtkrökta...

Använder Blogger