Bergfinkar och bofinkar i Storsävarträsk i Västerbotten ca 2 mil öster om Vindeln
4 maj 2014 (Kamera Nikon Coolpix P510)
Det är invasion av bergfink nu i Norrland. Andreas Livbom skriver i FB-gruppen Norrbottens fåglar: Jag tror det gäller hela övre Norrlands kust- och inland. Full vinter i fjällen fortfarande och "vinteråterfall" även nedom fjällen med tidvis snötäckt mark även kustnära. En del fåglar som sträckte förbi i april har troligen vänt tillbaka.
Erik Rosenberg beskriver bergfinken i Fåglar i Sverige från 1953: Bergfinken är till det yttre mycket lik bofinken, men hans fjäderdräkt är annorlunda färgad. Om sommaren är hanen svart och vit med orangegult bröst, under övriga årstider är han liksom honan gråare. Den vita övergumpen är artens särskilda kännemärke. Norrland är denna fågels hem, men särskilt under snörika vårar förskjuts sydgränsen ett stycke söder om Dalälven ned över Bergslagen. Där bofinken och bergfinken förekomma i blandat bestånd föredrar den sistnämnda glesare och magrare skogsmark, gärna utkanterna av kärr och mossar, medan i övre Norrlands barrskogar och i björkregionen bergfinken förekommer par vid par över alla vidder. Bergfinkens lockläten är karakteristiska, i den bågiga flykten säger han j ä c k j ä c k j ä c k, och sittande låter han höra ett brett t ä h-äp. Hanens sång liknar mycket grönfinkens kväkande d s c h y s c h, men är litet ljusare och mer orglande. Det utstötes med omkring fyra sekunders mellanrum - på avstånd låter det nästan som en liten cirkelsåg i verksamhet. Boet liknar bofinkens men är större och lösare byggt. Äggen äro grönaktiga med svarta teckningar. När man går i bergfinkens häckningsmarker och det börjar "brännas", låter fågeln höra ett påfallande t s i, t s i, t s i. Under flyttningen i landets södra delar gör sig bergfinken bemärkt genom sitt massuppträdande. I stora svärmar, som hålla mycket tätt ihop och slå ned och lyfta på samma gång, vistas bergfinken då på stubbåkrarna. Vissa vintrar med tillgång på bokollon i Skåne kan bergfinken stanna kvar där och uppträda i sådan mängd att det väcker uppseende. Under rika rönnbärsår kan en hel del stanna ända uppe i Mälartrakten, men när temperaturen faller under -20 bli fåglarna ganska illa däran, och någon längre köld uthärda de icke. I början av 1950-talet har spillfröet på rapsfälten lockat flockar på tusentals individer att göra övervintringsförsök i Örebrotrakten. Det normala vinterområdet ligger i Västeuropa.
Mitt på dagen idag i Sävast i Boden var det mängder med bergfink i buskagen längs "hundstigen" nära Kantarellvägen. Konserten kan avnjutas i videon nedan.