Natur

2020 1
- augusti 1
2019 20
- november 2
- juli 4
- maj 2
- april 7
- mars 1
- februari 3
- januari 1
2018 29
- november 5
- oktober 2
- september 6
- juli 6
- juni 4
- maj 4
- april 1
- februari 1
2017 34
- oktober 1
- september 1
- juni 1
- maj 12
- april 16
- februari 2
- januari 1
2016 41
- november 1
- september 2
- augusti 6
- juni 5
- maj 9
- april 15
- mars 3
2015 21
- oktober 2
- augusti 1
- juli 2
- juni 5
- mars 4
- februari 1
- januari 6
2014 70
- december 4
- oktober 6
- september 2
- augusti 2
- juli 4
- juni 7
- maj 20
- april 9
- mars 7
- februari 8
- januari 1
2013 58
- november 10
- oktober 7
- september 4
- augusti 2
- juli 12
- juni 3
- maj 5
- april 5
- mars 1
- februari 4
- januari 5
2012 41
- december 1
- november 1
- oktober 1
- september 3
- augusti 2
- juli 4
- juni 8
- maj 5
- april 3
- mars 4
- februari 5
- januari 4
2011 80
- december 3
- november 6
- oktober 5
- september 6
- augusti 8
- juli 6
- juni 6
- maj 13
- april 9
- mars 9
- februari 3
- januari 6
2010 98
- december 5
- november 12
- oktober 17
- september 4
- augusti 2
- juli 11
- juni 7
- maj 19
- april 12
- mars 4
- februari 1
- januari 4
2009 26
2008 31
- december 2
- november 1
- oktober 2
- september 3
- augusti 1
- juni 4
- maj 17
- april 1
1988 1
- september 1
1975 1
- februari 1

Visa mer Visa mindre

Populära inlägg

Uppe i norr är det vanligt med lavar i träden. Både i gammal och yngre skog. På granar utmed "hundstigen" i norra Sävast i Boden är det gott om dem. Jag tror att de lavar vi ser här är vanlig skägglav och brunsvart tagellarv. En lav hade stark svamplukt. De hänger här också i mindre omfattning på björk och låga tallar. (Foton ovan är tagna i Sävast den 18 februari 2014.) Wikipedia Skägglavar (Usnea sp. (Parmeliaceae)) är hänglavar som både är vanliga och sällsynta i Sverige. Den vanligaste heter Usnea filipendula och kallas allmänt för vanlig skägglav. Den i dag mest hotade arten är långskägg, Dolichousnea longissima(hette tidigare Usnea longissima), där bålen kan bli mer än meterlång. Skägglavar är känsliga för luftföroreningar och fungerar därför som indikatorarter. Skägglavar innehåller mycket kolhydrater och kan ätas efter urlakning. Ett sätt att tillaga laven är att låta den dra i vatten i 2–48 timmar och därefter koka den i 40 minuter i nyt

Fågelläten med text

Det lär tvistas om värdet med beskrivningar av fågelläten med text. I brist på annan möjlighet så är det väl bättre än ingen beskrivning alls. Jag har roat mig med att jämföra några lätesbeskrivningar och andra fågelljud författade av Erik Rosenberg i Sveriges fåglar från 1953 och Lars Svensson i Fågelguiden från 2009. Valde att jämföra vad som beskrivs för vanliga simänder. Flera lätebeskrivningar är helt lika och det kan undras över vilka ursprungskällorna är. I Fågelguiden ges ingen credit till någon härför. Rosenberg skriver ärligt när han inte själv hört fågeln: "det uppges att ..." och när han sett lätesbeskrivningen någonstans skriver han: "brukar omskrivas med ...". Beskrivningarna tar sig ibland nästan poetiska uttryck från bägge författarna. Rosenbergs är förstås ibland föråldrade som t. ex. att sjöorrens visslande låter som radions tidssignaler. Svenssons beskrivning av brunandhonans läte begriper jag inte: "... rullande ”brre-a” (antytt nedåtkrökta

Gråspett

Gråspett (hona) - Grey-headed woodpecker - Picus canus - Mjedsjön, Boden - 28 januari 2015 Erik Rosenberg (1902-1971) beskriver gråspetten i Fåglar i Sverige - Fältornitologisk handbok - Illustrerad av Harald Wiberg (4:e reviderade upplagan 1967): Gråspetten är mycket nära släkt med gröngölingen och ersätter denne i Norrland. Får man se en skymt av en grön hackspett i Västerbotten eller Lappland kan man vara förvissad om att det är gråspett, men annars måste fågeln granskas och då måste man ha följande detaljer klara i minnet: rött blott på pannan (hanen) eller intet rött alls (honan), svart på huvudet blott i form av tygeln och en smal mustaschstrimma , mindre storlek och mer grå än gul anstryknig på den gröna dräkten. Gråspetten bor gärna långt in i skogarna , där det finns gamla aspaer och smärre lövinslag bland gammalfurorna, men om vintern kommer han gärna in till gårdarna och undersöker då ofta timmerväggarna och besöker även matplatser för fåglar. Om våren ropar

Använder Blogger